Berättelser och tankar

  Nu har vilddjuren börjat flytta in storstan. Närmare bestämt grävlingarna har flyttat in på Södermalm i Stockholm. Där har återminstone en bilivit känd för att ha bitit ihjäl katten Nisse. Katten Nisse bodde på Metargatan i Södermalm där han lär ha blivit väl omhändertagen tills den dagen då en grävling ilsknade till och satte sina käftar i den stäckars katten. Sedan var den 14 åriga katten Nisses saga avslutad. För han finns inte mer.

  Detta har gjort att grävlingen har hamnat under viltvårdarnas intresse och nu ska grävlingen som bet ihjäl katten Nisse avlivas. Det troliga är att grävlingen bor i koloniområdet vid Erikdalslunden. Hur länge till den kommer att göra det är ovisst. Men däremot hävdar många att problemet med grävlingar har ökat de senare åren. Det är oftare man stötter på dem i stadsmiljö än man gjorde förr om åren.

  Även jag har den känslan att dessa djur har förlorat en del av sin rädsla för människor. Detta eftersom jag har haft en som bosatte sig under den gamla ladan vid Mitt Sommartillhåll och den verkade inte heller särskilt skygg för folk. Det var snare tvärtom att folk skyggade för grävlingen.

  Kanske inte heller så konstigt att folk skyggar för dem om de har sina husdjur med sig och grävlingarna vill sätta sina käftar i dem. Så numera kan man nog knappast påstå att grävlingar är ett djur som bor inne skogen. Tvärtom bor de tydligen lite överallt och även Stockholms innerstad verkar vara en miljö som de trivs utmärkt i. Annat var der förr i världen då man bara kunde hitta vilda djur inne skogen.Idag verkar de ju trivas lika bra överallt. Många djur har jag bara träffat på i stan. Fast att de borde vara betydligt vanligare på landet. Så det där med var våra vilddjur vill boa någonstans stämmer inte alls numera. Det är historia numera...

 

/Ma